 |
Edgar de Wahl (1867-1948) e A.Z. Ramstedt (1894-1979) |
 |
|
Edgar de Wahl, Estonia, era un grande pioniero de naturalistic linguas universal. Ille studiava in Sankt Peterburg le mesme tempore que Ludwik Lazar Zamenhof, le patre de esperanto. Tosto de Wahl arrivava al conclusion que esperanto era nimis artificial e ille comenciava developpar un lingua plus natural. Le prime resultato era "Auli" (1909) e in 1922 ille publicava su obra principal, Occidental/Interlingue.
A.Z. Ramstedt, Finlandia, era un fidel discipulo de Edgar de Wahl e probabilemente le ultime persona estranier qui habeva contacto per correspondentia con ille. |
 |
 |
Le famose fratres Ramstedt |
|
Armas Z. Ramstedt - un occidentalista |
 |
Occidental - un lingua cultural del west |
|
Schola schematic vs. Schola naturalistic |
|
|
Occidental - lingua international |
 |
Un occidentalista finlandese |
 |
 Quando era iste photo prendite? In 1914, ante le prime guerra mundial? |
Ab sinistre:
Gustaf John Ramstedt (1873-1959)
Gustaf Adrian Emanuel ("Manu") Ramstedt (1881-1960)
Gustaf Johannes Rafael ("Rafu") Ramstedt (1888-1933)
Armas Israel Zacheus Ramstedt (1894-1979) |
 |
 |
|
|
 By chance Ramstedt's youngest brother Armas became an enthusiastic supporter of Occidental (Interlingue) - a language developed by the German teacher Edgar de Wahl from Tallinn, who published a work in 1922 that had taken thirty years to complete. First Armas had acclaimed Ido as the perfect solution. He considered it neutral, international, easy to learn, regular, precise, natural and sonorous. In its predecessors he found grammatical faults and other drawbacks as well as artificially created word-formations. Sure, Zamenhof had tried to remove the grammatical irregularities, but, in Armas's opinion, generally known cultural terms with their newly invented suffixes turned them into mere caricatures. Esperanto was a product of imagination with familiar words clad in strange mantles. The "unnatural Volapük," in turn, was too difficult to learn. So Armas ended up advocating Interlingue based on a common vocabulary from the great western cultural languages and which leant upon simplified Latin. It even gained the victory over Ido.
See A.Z. Ramstedt's writings: |
 Per aventura Armas, le plus juvene fratre de Ramstedts, deveniva un partisano enthusiastic de Occidental (Interlingue) - un lingua que era developpate per Edgar de Wahl, le inseniator german ex Tallinn, qui publicava in 1922 un obra que habeva demandate trenta annos a compler. Initialmente Armas habeva acclamate que Ido era le solution perfecte. Ille considerava que illo era neutral, international, facile a apprender, regular, precise, natural e sonorose. In su predecessores ille trovava faltas grammatic e altere disadvantages assi como formationes de parolas que era create artificialmente. Certo, Zamenhof habeva essayate remover le irregularitates grammatic, sed, in opinion de Armas, generalmente cognite terminos cultural con lor suffixos inventate faceva los a mer caricatures. Esperanto era un producto de imagination con parolas familiar vestite in mantellos estranie. In vice le "Volapük innatural" era troppo difficile a apprender. Tunc Armas arrivava a advocar Interlingua que era basate a un vocabulario commun ex le grande cultural linguas occidental e que se inclinava a latino simplificate. Illo mesmo ganiava victoria super Ido.
See A.Z. Ramstedt's writings: |
 PUBLICATION N:o 1. HELSINGFORS 1927 Ramstedt, A.Z. OCCIDENTAL - ETT VÄSTERLÄNDSKT KULTURSPRÅK
Då den finlandssvenska föreningen Brage år 1926 högtidligen firade sitt 20 års jubileum i Helsingfors, ingick härom i pressen en notis med rubriken: "Jubileet celebrerades med en fest i universitetets solennitetssal". Denna rubrik är lärorik i språkligt hänseende. Jubileum, celebrera, fest, universitet, solennitet och sal äro alla s.k. internationella ord, de förekomma i alla skandinaviska språk, i tyskan, holländskan, engelskan, franskan, italienskan, spanskan, portugisiskan, o.s.v. De ord som sålunda äro gemensamma för Europas språk, som en bildad europé förstår utan översättning, äro icke få, - de räknas i flere tiotusental.
Låt oss antaga, att t. ex. en svensk och en spanjor sammanträffade på en internationell konferens och den ene icke behärskade den andres språk, de skulle dock snart kunna göra sig behjälpligt förstådda i kulturella, vetenskapliga och tekniska frågor, ty det skulle icke dröja innan de komma under fund med huru mycket de ha
gemensamt i ord och termer.
Den tanken ligger nära till hands att samla denna internationella ordskatt för att se huru långt man kunde betjäna sig av den. Ett sådant arbete har även utförts under de senaste årtiondena. Det har då visat sig, att man finner tillräckligt internationella ord för ca 90 procent av de begrepp, som äro nödvändiga att uttrycka. De felande 10 procenten har man att ersätta med lån från vissa kända nationalspråk, för homogenitetens skull från samma språkgrupp, varifrån majoriteten av de internationella orden härstamma. Genom ingående stuelium av de internationella orden och deras historia finner man reglerna för deras avledning från stammarna genom jämförande forskning av grammatiken hos de moderna europeiska språken finna vi vilken grammatik bleve lättast för Europas folk. Det ena lagt till det andra, man hade då färdigt ett språk - ett internationellt språk, byggt på naturlig grund - de internationella ordens språk.
Denna upgift har lösts på ett utomordentligt sätt av en en tysk lärd, läraren Edgar de Wahl i Reval. Med tysk grundlighet ägnar han trettio år av sitt liv åt detta arbete. 1922 publicerade han sitt internationella språk under namnet OCCIDENTAL - (det västerländska språket), som inom kort väcker den största uppmärksamhet. Målet har varit ansträngningarna värt.
Det projekt han framlagt kan sägas utgöra den språkvetenskapliga lösningen på ett trehundraårigt problem, ett internationellt hjälpspråk för den civiliserade världen. Det är icke ett konstgjort språk i den mening detta vanligen fattas: orden äro naturliga, språkets struktur är naturlig, inga godtyckliga eller uppdiktade former eller regler - Occidentalet-språket är syntesen av de stora västerländska kulturspråken. Européer, amerikaner, australier, o. a. med västerländsk bildning, representerande nationer på i allt ca 500 millioner människor, förstå Occidental-språket nästan utan föregående studium.
De internationella orden äro till övervägande del romanska, särskilt latin. De germanska äro få, mest engelska sjö- och sporttermer, slaviska finnas knappast alls. Latinet ha varit vår kulturs och vår historias modersmål. Det var antikens världsspråk, medeltidens intemationella språk. Romarfolket är dött, men romarorden tyckas vara odödliga. De vandra från en tid och ett folk över till nya tider och nya folk. Med vetenskapen och tekniken, västerlandets stormakter, tränga de in i alla folks nationalspråk. Från vetenskapens och teknikens högborgar komma de ut i det dagliga språket. De leva sitt eget liv, de följa sina egna derivationsregler, som sålunda bli kända inom nationalspråken. Därför känner t. ex. en svensk igen avledningarna i Occidental-språket, de äro för honom egentligen ingenting nytt, de äro här blott samlade och förklarade. Vid olika tider dyka nybildade ord upp: russificera, expressionism, effektivisation, denationalisera o. s. v. Det bevisar att det internationella språket existerar allaredan. Det äger sitt liv vår vilja förutan. Det lever latent inom de nationella språken. Det gäller latent inom de nationella språken. Det gäller blott att kalla det fram till självständigt liv.
Såsom man av det ovanstående framgår är Occidental väsensskilt från konstgjorda "världsspråk" som Volapük och Esperanto. Problemställningen är en helt annan, arbetsprinciperna varandras kontraster. Det den ena riktningen börjar med, kommer den andra sist till. Zamenhof, Esperantons uppfinnare, hade fått för sig att det var enbart i grammatiken svårigheten låg vid inlärandet av ett språk.
Han trodde sig göra det hela enkelt genom att uppfinna en skematisk, mekanisk grammatik med minsta möjliga regler. Grammatiken blev ett mekaniskt spel med ändelser: o a i e u as is os us ej uj um ul o.s.v. Han tog så internationella "rötter", och tvingade på dem denna på förhand gjorda utrustning för att få ett ordförråd - han beställde dräkten efter knappen. Resultatet blev ord, som äro karikatyrer av de inlernationella orden. Skaparna av Ido, en variant av Esperanto, uppställde dessutom vissa abstrakta principer, som skulle följas, men som icke förekomma i något naturligt språk, med det resultat att orden blevo egendomliga främmande bildningar, svåra att fatta, och ännu värre att minnas. Prof. G. de Reynold som i sin rapport till Nationernas Förbund fäller en mördande dom över Esperanto och andra liknande projekt, säger: "Vad bör man i själva verket fordra av ett hjälpspråk om icke det att det bör uttrycka begrepp av alla slag: ekonomiska, tekniska, vetenskapliga, litterära, etc.? Ty det som är nödvändigt att meddela, att översätta, att uttrycka, det är framför allt de värden orden presentera. Zamenhof ställde vagnen för oxen, se där varför han måste offra ordförrådet för sitt språks mekanism."
Occidentals ortografi är grafisk, d.v.s. orden skrivas så som de äro mest kända för Europas folk, icke efter någon quasi-fonetism, som ju dock måste vara en chimär i enlighet med grundprincipen: maximum av internationalitet, skrives därför: café, accepter, existe, physica (Esperanto följer uppfinnarens privata stavning: kafejo, akcepti, ekzistas, fiziko). Vissa bokstäver såsom t. ex. måste i Occidental äga dubbla ljudvärden, en sak, som redan förut är känd av alla européer och nödvändig för bevarande av naturlighet i skrift och uttal, jfr. publication och publicist, catholic och catholicisme (regelbundna avledningar) med t. ex. Idos:
publikiguro och publicisto (orden stå icke i derivationsförhållande till varandra), katolika och katolikismo (onaturligt uttal). I Occidental tvingas ingen främmande stavning, betoning eller ändelse på alllmänt gängse ord. Det borde ju synas självklart att internationella ord som t. ex. opera, radio, firma, tsar, boa, in casu icke kunde heta annat i ett språk, som vill vara internationellt, men Esperanto måste hava: opéro, radío, firmáo, caro, boáo, en okazo. Fantasiorden och -formerna giva Esperanto ett groteskt utseende; jämför esp. nepre, kiomeco, Hhinujo - med Occidentals naturliga: absolut, quantitá, China.
Verb-böjningen i Occidental äger endast 4 enkla former, varav en, presens indikativ, är identisk med stammen. Engelskan har även endast 4 (Esperanlo 12, Ido 28). Konjugationen är nämligen i Occidental analytisk (uttryckes med hjälpverb, som i de mest utvecklade språken) il va amar. jfr. franska: il va aimer, svenska: han skall älska (esp.-ido: amos, en fantasiform). Medan pronomina i esperanto äro hopkokade ord av allt annat än betagande skönhet: (chiuj tiuj kiuj = alla de som), äro de i Occidental naturliga ord, för det mesta lånade från de romanska språken för homogenitetens skull.
Ordavledningsreglerna i Occidental förklara de internationella orden: in-de-pende-nt = o-av-hänga-nde = oavhängig, självständig, pro-posit-ion =
fram-ställ-ning, internation-al-itá = mellan-folk-lig-het, o.s.v. Den fritt uppfunns avledningen i Esperanto leder till absurditeter som patr-ino = moder (egentl. en kvinnlig fader!), - vir-ino = kvinne (egent. en kvinnlig man!). I Esperanto och Ido äro internationella ord icke regelbundet avledda, och regelbundet avledda ord icke internationella.
Esperanto är internationellt endast till namnet, det är icke de internationella ordens språk. Dessa stanna utanför som främlingar. Esperantos mekanism våldför sig på dem, dräper deras historia och innehåll, förbjuder dem deras eget liv. Till sitt väsen är Esperanto icke annat än en fantasiprodukt. Vetenskapens och teknikens internationella terminologier måste omredigeras, ortografiskt och morfologiskt. En esperantist eller idist är tvungen att bliva alltings vederdöpare. En framstående vetenskapsman, prof. R. Lorenz, har häröver fällt en dom, som vi icke kunna underlåta att citera:
"Den vetenskapliga och tekniska nomenklaturens alla tusentals ord, som de lärde i alla länder oberoende av nationalitet sedan århundraden hava uttänkt och fastställt efter mycket vittgående, enhetliga grundsatser, liksom även en mängd i hög grad överensstämmande allmänna kulturuttryck, bilda en inom vetenskapen och av vetenskapen sammanbragt kulturskatt så stor, viktig och värdefull, att vi icke under några omständigheter kunna uppoffra den. Snarare bilda alla dessa ord, och många andra liknande även ur det dagliga livet, den sanna och oantastliga grundvalen, det verkliga och naturliga fundamentet för det internationella språket. För alla lärde och i synnerhet för naturforskaren har detta internationella hjälpspråk, som icke är något annat än ett grundelement i vår allmänna vetenskapliga och tekniska bildning, blivit så till en andra natur, det har så nära förknippat sig med vetenskapens arbete och liv, att han för länge sedan vant sig att skriva och tänka på detta språk, oberoende av sin nationalitet. - Det kan därför icke förnekas, att det särskilt inom vetenskapen faktiskt lever och existerar en början till ett internationellt hjälpspråk, som skrives läses och talas. Här finna vi ett första provisoriskt lexikon för det vetenskapliga internationella hjälpspråket färdigt. Därför kan man egentligen ej säga, att vetenskapen skall "utvälja" ett av de föreslagna konstgjorda språken, ty den kan därvidlag ej handla godtyckligt. Det hjälpspråk, som den kommer att antaga, kan icke bliva något annat än en utarbetning av det hos den redan förefintliga och levande fundamentet till ett internationellt språk. Aldrig kan och skall vetenskapen som internationellt språk antaga ett språk, som skulle förstöra den redan faktiskt existerande internationaliteten i det vetenskapliga ordförrådet.
Men det är just härpå, på den redan existerande internationalitetens oförytterliga grund Occidental-språket bygger. Det strävar till att stä i ständig, intim kontakt med kulturfolkens faktiska språkbruk och naturlign språkvanor. Det är ett naturligt språk - för människorna sådana de äro. Varje språk äger en kulturell, social bas, som uppbär det, som ger det näring och utveckling, eljest vore det en rotlös planta: Sådana plantor existera icke, och språk utan rot i verkligheten kunna icke existera. För ett idealspråk bör man först skapa idealmänniskor. De projekt till konstgjorda språk, som under de senast förflutna femtio åren sett dagen, ha röjt hos sina upphovsmän en förvånansvärd brist på sinne för det reella och möjliga. Dessa ha uppställt alla tänkbara fordringar, principer, ideal, som språket borde fylla, i stället för att undersöka gränserna för det möjliga. Som om allt tänkbart vore möjligt ... Språket skulle vara t.ex. alltigenom logiskt och förnuftigt, men samtidigt vara det lättast möjliga! De naturliga språken fördömdes såsom ologiska, kaotiska, degenererade, odugliga, ett åskådningssätt, som vittnar om språkmakarnas okunnighet om språkets natur och uppgift och deras bristande verklighetssinne. Språk kunna förstås endast historiskt och psykologiskt. Språket tjänar livet. Vill man mekanisera språket, är det nödvändigt att först mekanisera livet.
Det torde vara ett axiom, att lättast är det som bäst är känt. Occidental är därgör det lättaste av alla språk. Det har visat sig användbart för alla stilarter, från vetenskaplig text till modern lyrik.
Ett konstgjort språk är värdelöst om det icke blir allmänt antaget. Occidental-språket äger däremot under alla förhållanden sitt eget värde. Ett studium därav är i formellt hänseende jämbördigt med ett studium av latinet, men nyttigare då döda ord och former bortfalla. Utan kännedom och rätt förståelse av de internationella orden är det för en svensk i våra dagar icke möjligt att tillgodogöra sig vetenskaplig litteratur, ja knappast läsa en allvarlig tidningsartikel. Det samma är förhållandet i andra språk. Occidentalspråket inrymmer den västerländska odlingens kulturskatt, det förklarar dessutom de "främmande" orden i nationalspråken. Varje ord som inhämtas i Occidental utgör ett värdefullt förvärv för den formella bildningen, är av nytta "ute i världen". Occidental har kallats ett demokratiens latin, det kunde även förliknas vid en fonetiskt förenklad engelska, en internationaliserad franska och utvecklad spanska eller italienska. För folkslag. sam icke tala ett ariskt språk eller icke tillhöra den västeuropeiska kulturkretsen utgör Occidental en nyttig vägledning för studiet av Europas moderna kulturspråk.
Praktiska människor lära sig ett språk endast på grund av praktiska motiv. Uppmärksamgjorda på Occidentalspråkets didaktiska nytta, kan det icke råda tvivel om att Europas folk aldrig skola låta dupera sig av den jättebluff och exploatering av de ovetande, som propagandan av Esperanto i våra dagar är. Utom möjligen kommunister, som i esperanto se ett medel att nivellera den europeiska kulturen, och faktiskt i Ryssland givit Esperanto sin kommunistiska välsignelse. "Occidental vore faktiskt nyckeln till Europas andliga kultur och för européerna kvintessen därav. Det är skada, att Zamenhof icke redan hade 'uppfunnit' Occidental, vi vore då helt visst längre komna med vårt latin, d.v.s. med demokratiens latin, med det internationella språket", skriver uppriktigt en bildad esperantist, redaktör för ett ledande esperanto-organ.
Ett "världsspråk" är en utopi. Ett modernt språk bör kunna tjäna vetenskapen och tekniken. österlandet äger ingen vetenskap eller teknik, dessa äro västerländska. Det internationella språket måste därför bli ett västerländskt kulturspråk - Occidental.
Z. Ramstedt.
Occidental-litteratur och tidskriften Cosmoglotta,
utkommande i Wien, kunna beställas genom Societé
Interlinguistic, Villagatan 20, Helsingfors.
Helsingfors 1927. Mercators Tryckeri Aktiebolag. |
 PUBLICATION N:o 1. HELSINGFORS 1927 Ramstedt, A.Z.
OCCIDENTAL - UN LINGUA CULTURAL
On pote dicer que le projecto que ille ha presentate constitue le solution linguistic de un problema de tres centos annos, un lingua auxiliar international pro le mundo civilisate. Illo es nulle lingua artificial in le senso usual: le parolas son natural, le structura del lingua es natural, nulle formas o regulas arbitrari - le lingua Occidental es le synthese del grande linguas cultural occidental. Europeos, americanos, australianos, etc. con education occidental, representante nationes con ca 500 milliones homines, comprende le lingua Occidental quasi sin studios precedente.
Como se manifesta in supra Occidental es essentialmente differente de "linguas mundial" artificial como Volapük e Esperanto. Le problematica es totalmente altere, principios de travalio contrastos le un le altere. Le qual, con que le un comencia, veni como le ultime con le altere. Zamenhof, le inventor del Esperanto, habeva le idea que il es solmente le grammatica que causa difficultates in apprender un lingua. Ille credeva que ille faceva le cosa simple per innovar un grammatica schematic e mechanic, con possibile minimo de regulas. Le grammatica deveniva a un joco mechanic de desinentias: o a i e u as is os us ej uj um ul etc. Ille prendeva "radices" international e fortiava super illos predeterminate fornitura pro crear un stock de parolas -- ille ordinava le vestimento secundo buttones. Le resultato era parolas, que son caricaturas del parolas international. Le creatores de Ido, un variante de Esperanto, poneva in ultra certe principios abstracte, que on debeva respectar, sed que son trovate in nulle lingua natural, con le resultato que le parolas deveniva alien formationes bizarre, difficile a comprender e ancora plus difficile a memorar. Prof. G. de Reynold, qui enunciava un judicio fracassante pro le Liga de Nationes de Esperanto e similar projectos, diceva: "De facto, que on debe demandar de un lingua auxiliar si non que illo debe exprimer conceptiones de tote sorta: economic, technic, scientific, litterari etc.? Proque le qual que es necesse a informar, traducer, exprimer, il es ante toto tote le valores presentate per le parolas. Zamenhof poneva le carro ante le tauro, pro isto ille debeva sacrificar le vocabulario pro le mechanismo de su lingua.
publikiguro e publicisto (le parolas non sta in relation derivative con le un le altere), katolika e katolikismo (pronunciation innatural). In Occidental nulle bizarre orthographia, accento o desinentia de parolas generalmente currente es fortiate. Il deberea ja esser cosa obvie que parolas international como opera, radio, firma, tsar, boa, in casu non pote esser nominate alteremente in un lingua que vole pretender esser international, sed Esperanto debe haber: opéro, rad<ío, firmáo, caro, boáo, en okazo.: Parolas e formas de phantasia da a Esperanto un apparentia grotesque; compara nepre, kiomeco, Hhinujo de esperanto - con natural absolut, quantitá, China de occidental.
Conjugation de verbos in Occidental da solmente 4 simple formas, de quales uno, indicativo presente, es identic con le radice. Etiam le anglese ha solmente 4 formas (Esperanto 12, Ido 28.). Le conjugation es in Occidental analytic (exprimite con verbos auxiliar como in le linguas le plus avantiate) il va amar. cf. francese: il va aimer, svedese: han skall älska (esperanto-ido: amos, un forma de phantasia). Quando pronomines in esperanto son parolas fabricate de parolas tote le altere quam beltate grandiose: (chiuj tiuj kiuj =
illos omnes que) in Occidental illos son parolas natural, le majoritate prestate ex le linguas romance pro le homogeneitate.
Esperanto es international solmente del nomine, illo non es un lingua del parolas international. Illos remane foris como estranieros. Le mechanismo del Esperanto mutila los, assassina lor historia, prohibe de illos lor proprie vita. De su essentia Esperanto es nihil altere quam un producto de phantasia. Le terminologias international de scientia e technologia deberea esser reredigite, orthographicamente e morphologicamente. Un esperantista o idista es fortiate a remaner anabaptista del omne cosas. Un eminente scientista, prof. R. Lorenz, ha enunciate super isto un judicamento, que nos non pote omitter a citar:
|
|
Iste tabella era publicate i.a. in "COLLECTION PRO INTERLINGUA C6" Ric Berger. Esperanto o, ou, or, oder Interlingua, p 94 Editiones Interlingua, Morges, Suissa 1972
| 
[1] |
Iste tabella era publicate pro le prime vice in 1938 in le revista Cosmoglotta. Submittite alora al examine del interlinguistas illo era recognite como exacte. Sol Edgar de Wahl, ante esser claudite de omne relationes con le Occidente per le guerra, ha indicate nos un sol correction necesse (14 numeros in vice de 4 pro le revista Interpretor). Reproducente lo hodie con iste correction, nos prolonge iste tabella usque 1951, data del publication del dictionario e grammatica de Interlingua. On pote constatar que post le guerra le revistas de libere discussion ha generalmente disparite, probabilemente in le expectation del decisiones de IALA, e de su lingua in elaboration: Interlingua.
[2] | Durante alicun annos, de 1951 a 1956, Interlingua era usate primo in le milieu scientific de America. In Europa, silentio complete in le revistas de Esperanto e Ido super le labores de IALA, durante que Cosmoglotta, in le manos del conservatores de Occidental (interesses editorial!) limitava se a criticas unilateral contra le nove lingua del qual le principal "defecto" era non esser completemente identic al lingua de de Wahl! Le replica a iste criticas veniva solmente post 5 annos in un parve revista polygraphate "Currero international", organo del UMI (Union mundial pro Interlingua), union fundate in Tours (Francia), in 1956. Ric Berger 1972
Secundo le tabula
|
• "Kosmoglott" appareva in Tallinn 1922-24 (redactor E. de Wahl). Illo era substituite per Il es remarcabile que Ric Berger, redactor-in-chef del "Cosmoglotta" durante 16 annos, deveniva un interlinguista - e un interlinguista multo devote e distinguite - immediatemente post que interlingua era complite! Edgar de Wahl era occupate con linguas universal jam longe ante que le Occidental era complite:
SCHOLA ESPERANTO-IDO
SCHOLA NATURALISTIC Edgar de Wahl etiam participava a conferentias del IALA (International Auxiliary Language Association), que creava interlingua. | |||
  |
KANSAINVÄLINEN KIELI HISTORIIKKI, KIELIOPPI JA KAKSOISSANAKIRJA SUOMEKSI Toimittanut Tauno Tattari * JULKAISIJA: OCCIDENTAL-KERHO Printat in Finlandia Helsinki 1935. Kirjapaino-Oy Sana. 118 s. "OCCIDENTAL" LINGUA INTERNATIONAL HISTORIETTA, GRAMMATICA E DICTIONARIO DUPLE IN FINNESE Redacte Tauno Tattari * PUBLICATOR: CLUB DE OCCIDENTAL Imprimite in Finlandia Helsinki 1935. S.A. "Parola". 118 pp.
VARASTOKIRJA BIBLIOTHECA MUNICIPAL DE TAMPERE - BIBLIOTHECA PROVINCIAL DE PIRKKALANDIA LIBRO DE MAGAZIN |
Perustettiinko kyseinen suomalainen alaosasto? Vuonna 1935 - minun syntymävuotenani - oli siis kansallinen occidental-liitto 30:ssa maassa. Entä kuka oli helsinkiläisen Occidental-kerhon sihteeri? Tauno Tattari? A.Z. Ramstedt? -- Allan K.
[*] Fred Lagnel'ia ei mainita Ric Berger'in taulukossa "Tabella del Revistas". A.Z. Ramstedt oli ollut "Cosmoglottan" päätoimittajana v. 1931-33.
[**] On erittäin mielenkiintoista että "Cosmoglottan" toimitusneuvostossa oli myös "toimitusneuvostoliittolainen" jäsen! Tattarin kirjan sivulla 11: "Myöskin Neuvosto-Venäjällä on apukieliharrastus yhä enemmän kääntymässä Occidentalin hyväksi, varsinkin sen jälkeen kun Stalin antoi Esperantosta murskaavan arvostelunsa." Huomattakoon että "Babadagly" (äännetään "Babadaali") on turkkilainen nimi. Tataari? Mahtoiko hän selviytyä pian alkaneissa suurissa Stalinin vainoissa? Huomaa yhteys Idel-Ural'iin!
Association proletari interlinguistic on kansainvälinen työläisoccidentalistien järjestö, joka tekee Occidentalia tunnetuksi työväenluokan keskuudessa, työskennellen Occidentalin avulla työväen kulttuuri- y.m. pyrkimysten hyväksi. Järjestö pitää yllä jäseniensä keskeistä yhteyttä ja edistää työläisten kansainvälistä kirjeenvaihtoa.Lähempiä tietoja ja jäseneksi kirjoittautumiskaavakkeita saa sihteeriltä: G. Poujet, osoite: Isles-sur-Suippe (Marne), Francia (Ranska). |
An le subassociation finlandese era fundate? Assi, in 1935 - le anno de mi nascentia - il habeva un union national de occidental in 30 paises. E qui era le secretario del Club de Occidental in Helsinki? Tauno Tattari? A.Z. Ramstedt? -- Allan K.
[*] Fred Lagnel non es mentionate in le tabella de Ric Berger "Tabella del Revistas". A.Z. Ramstedt habeva essite le redactor in chef del "Cosmoglotta" in 1931-33. [**] Il es multo interessante que in le consilio (sovietic) de redaction del "Cosmoglotta" on trova etiam un membro sovietic! In le pagina 11 del libro de Tattari es: "Mesmo in le Russia Sovietic le interesse de linguas auxiliar se torna verso le Occidental, specialmente post que Stalin pronunciava su critica fracassante super Esperanto." Nota ben que "Babadagly" (pronunciate como "Babadaali") es un nomine turc. Un tataro? An ille superviveva in le grande purgas de Stalin que comenciava subinde. Marca le connexion con Idel-Ural!
Association proletari interlinguistic es un association international de occidentalistas de obreros, que divulga Occidental inter le classe de obreros, laborante per medio del Occidental pro le scopos cultural etc. de obreros. Le association mantene le connexion inter su membros e promove le correspondentia international de obreros.Plus information e formularios del membrato son obtenibile del secretario: G. Poujet, adresse: Isles-sur-Suippe (Marne), Francia. |
 |
Ric. Berger: Curs de Occidental in Occ. Francos suisse -,50. Ric Berger era un devote occidentalista, i.a. le editor in chef del "Cosmoglotta" in 1934-51. Totevia ille se cambiava al campo de Interligua si tosto quando illo era publicate in 1951 (Edgar de Wahl habeva morite ante 3 annos). Como interlinguista Ric Berger faceva un carriera multo remarcabile. Su publicationes Collection pro Interlingua e Encyclopedia de Interlingua son un tresoro bibliophilic
Coudenhove-Kalergi: Heroe e Santo [*] |
[*] Coudenhove-Kalergi debe haber essite "bombardate" con propaganda de esperantistas e occidentalistas. T.G. Masaryk: Democratie e Humanità. Tomáš Garrigue Masaryk (1850-1937) era un grande homine de stato e philosopho, le fundator del Republica de Czechoslovakia post le prime guerra mundial e su prime presidente. Ille era usque su morte un intime amico de Coudenhove-Kalergi. Nota ben que durante alicun annos post le prime guerra mundial Coudenhove-Kalergi era citatano de Czechoslovakia. Coudenhove-Kalergi era un multo bon amico etiam con Jan Garrigue Masaryk (1886-1948), le filio de T.G. Masaryk, le ministro de affaires estranier de Czechoslovakia post le secunde guerra mundial (durante le guerra in le governamonte in exilio). Post le coup d'état de communistas in 1948 ille saltava - o era defenestrate - al morte ex fenestro. Gramofonilevyjä neuloineen (teksti Occidentalia) (Plattas de grammophono con agulias [texto in occidental]). C.W. von Sydow: Occidental eller Esperanto (Occidental o Esperanto). Docente v. Sydow habeva scripte un articulo del Occidental i.a. in un encyclopedia svedese (Svensk uppslagsbok, Malmö 1934) que remaneva ancora in editiones recente. A.Z. Ramstedtin y.m. saksankielinen suurteos "Occidental, die Weltsprache", 256 siv. ("Occidental, die Weltsprache", le grande obra in germano de A.Z. Ramstedt et alii, 256 paginas.) Lisäksi suuri määrä muuta kirjallisuutta (Plus un grande amonta de altere litteratura) | |
|
Actualisate le 2008-04-11
|
